Jag försvann ett tag på vägen...

Som du kanske redan har förstått, jag är hos dig igen. Jag försvann ett tag på vägen, men jag saknade dina sinnen. Det har varit tungt och grått, jag är frusen än. Här livet sköljde bort oss och vi glömde våra minnen.  

Detta är textrader från min husguru Lars Winnerbäck och hans fantastiska Jag är hos dig igen. Det hände något, min självdiagnos är stress och halvvägs in i väggen… verklighetsdiagnosen är nog den samma. Människan är nog inte skapt för att köra på i 150 hela tiden. Det har ju funkat i över ett år att studera på heltid och jobba halvtid, men nu tror jag inte det fungerar längre. Jag har heller aldrig slutat att studera. Direkt efter studenten började jag på högskolan. Jag studerade kriminologi och skulle jobba med fotbollsrelaterat våld. Jag läste juridik och har till och med en kandidatexamen i kriminologi. Men under tiden som jag skrev mitt examensarbete så kände jag att allt rann lite ut i sanden och sökte in till lärarutbildningen. Tjugofyra år av mitt liv har jag spenderat i skolan, utan någon form av paus…

Hösten har varit väldigt stormig, när jag inte varit på jobbet så har jag varit i skolan, men mentalt så har jag varit på båda ställen samtidigt… Jag försvann ett tag där någonstans, kraschade halvt in i väggen och sov, i vad som kändes som en evighet.

Men med många kloka nära och kära runt omkring mig, så tror jag att jag börjar komma på banan igen. Jag har ansökt om tjänstledighet från jobbet, för att fokusera fullt ut på studierna och skolan ett tag. För det är nu vi börjat komma till den kämpiga biten – examensarbetet. Vårt examensarbete är uppbyggt i tre delar. Forskningsplan – självständigt arbete – empiriskt arbete för att sedan bli ett examensarbete när vi klippt och klistrat ihop dessa tre.

Som tur är så har jag BästeLillVännen att luta mig mot i detta och inte minst Drömmannen. BästeLillVännen och jag skriver arbetena ihop och Drömmannen är Drömmannen. Min bästa vän och klippa i stormen. Utan honom hade jag aldrig klarat det här, älskade älskade Drömman.

För att se något positivt med denna storm och komma ut ur den med flaggan högt så har jag lovat mig själv, att jag ska bli bättre. Jag ska lyssna på mig själv, min kropp och verkligen ta till vara på denna sista tiden som student. Den kommer ju inte tillbaka (förhoppningsvis). Jag ska ta det lugnt och fokusera på det som är viktigt, vilket jag verkligen har lärt mig. 

För jag har verkligen saknat detta, att skriva. Jag skapar minnen här och jag vill verkligen inte glömma bort mina minnen... För detta är min vardag, som jag verkligen älskar och vill inte glömma bort detta, varken solskenet och månljuset. 
~~~
Som du kanske har förstått, jag är hos dig igen. Jag försvann ett tag på vägen, men jag saknade dina sinnen. Det har varit tungt och grått, jag är frusen än. Här livet sköljde bort oss och vi glömde våra minnen. Och som du kanske redan vet, jag är oslagbar. Jag far hellre framåt mot min vilja än jag vänder. Du är sval sen blir du het, du har känslorna kvar. Dom här väggarna rasar och jag undrar vad som händer

Du har dina moln och jag kan inte skingra dom, kan inte låta dom va. Jag har mina ord, som du sa.

Som du kanske redan hört, jag blir aldrig klar. Du sluter dina ådror om du sätter dig och väntar, som du redan har berört. Här är glimrande dar, välsignade december står för dörren och livet längtar. Som du kanske redan sett, första snön kom inatt. Nu flyttar fåglarna som trotsar Atlanten. Har jag hittat rätt? Kan du höra ditt skratt? Kan du leva vid en brant med ena foten över kanten?

Vi vinner ingen tid och vi får inte vänja oss för då är allting förstört. Jag är hos dig igen, som du kanske redan hört. 

Sista sommarschemat

Så fort vi kom hem från StoraÖstÖn så slog sig sommarschemat ner igen. 
Nu har jag sex jobbpass kvar på sommarschemat, sen är det äntligen över. 
Det har varit en speciell sommar med helatidenjobb känns det som, men ändå har vi hunnit med en massor... dock längtar jag något fruktansvärt till när skolan börjar ocj vår riktiga vardag kommer tillbaka. Nu har vi en sporadisk vardag som känns så långt borta, men ändå nära...
Tänk att vi börjar sista året nu.. att om ett år jobbar vi på en skola, bland elever, lärarkollegor och rektorer. Känns alldeles knasigt, häftigt och så spännande!

Några av sakerna vi hunnit med under de senaste dagarna är att säga hejdå till fina vänner som åker tillbaka till skola och jobb i Långtbortastäder... 
FinVännen var här på besök innan hon for till sin Långtbortastad...
(null)

(null)

Gör så ont i hjärtat när hon åker, lyckan är dock att hon bara finns ett samtal bort. Det absolut bästa är att Finvännen är inte bara min vän, det är Drömmannens vän också. Hon känns som en narturlig del av vårt liv och det har hon verkligen blivit också - det är helt underbart!

Vi har även hunnit med att ha en egen liten kräftis. Och Drömmannen har fått mig att dricka öl!
(null)

(null)

(null)

(null)

Jag är ingen öldrickare - främst för att jag inte tål gluten och dels för att jag inte hittat någon som jag verkligen gillade... men sen Drömmannen började jobba på alkoholaffären så har han verkligen lagt ner sin själ på att jag ska gilla öl - och denna ölen, en tjeckisk, var verkligen en av de allra godaste jag någonsin druckit! 

(null)

Så döm om min förvåning när jag väl satt vi bordet och drack både öl och snaps, vilket jag heller aldrig dricker - men Drömmannens hemmagjorda dillsnaps  var alldeles utomordentligt god till kräftorna! 

Vi har även hunnit med en Trädgårdsmarknad i LillStaden. Jag fyndade mig en underbar ljuslykta - fint handarbete ska verkligen höjas till skyarna tycker jag. 
(null)

(null)

(null)

Hemma på Drömgården har vi även hunnit få fram svarta tomater och skördat vår första majs. Så otroligt häftig känsla! Majs liksom!? Och de var utsökta! De svarta tomaterna har vi inte vågat smaka på än, då de behövde några dagar till i solen - men dra mig baklänges vad häftigt alltså!
(null)

(null)

(null)

Drömmannen har även varit väldigt trött... sovit mycket, pluggat mycket, kämpat mycket. För nu skulle det där nedrans körkortet fixas. 
(null)

Och igår klarade han äntligen det. På fem månader har han lyckats fixa körkortet med bravur. Älskade Drömman, jag vet inte riktigt vem av oss som blev lyckligast. Så som du har kämpat var du verkligen värd ett PS4... hans morot har varit att jag lovat honom ett PS4 om han klarade körkortet, så igår fick han det äntligen. 
LillMannen J har varit lite krasslig ett tag, så igår fick han vara hemma med oss och hjälpte Drömmannen att fixa med PS4... hjälpte eller stjälpte..!
(null)

Drömmannen har klarat körkortet och i oktober får vi vår nya bil! Alldeles galet! Vilken sommar vi har haft! 

Det blev en hel månad

Herrejissanes... 
Dagarna swishar förbi och de flesta av dem spenderar jag på jobbet. 
Så här kommer en drös med bilder från de senaste veckorna!

Det har ju varit fotbollsfeber hela halva sommaren - vi var hos goda vänner och kollade fotbollsmatch
(null)

(null)

(null)
 Det har verkligen varit ett riktigt blåbärsår. 

Flera kvällar har spenderats bland bärbuskarna för att plocka flera liter bär hela juli. 
(null)

Ranuklerna har blommat och blommat över lika snabbt - men den lilla tid de blommade njöt vi till fullo!
(null)


Spontana kvällar med vänner 
(null)

och lata dagar vid havet, vår strand, både dagtid och kvällstid 
(null)

(null)

(null)

Nästan varje kväll efter jobb så har vi ätit kvällsmat vid havet och tagit ett kvällsdopp - enda gångerna vi ses, jag och min älskade Drömman. 
(null)

(null)

(null)

(null)

Vi njuter av de kvällarna vi fått tillsammans och längtar ännu mer till hösten och vardagen! 

Jag och en av mina favoritkollegor for ner till Familjen Mandelmanns underbara trädgårdar och njöt till fullo! Så otroligt fint och välorganiserat, jag drömmer mig redan bort till självhushåll! 
(null)

(null)

(null)

Jag hittade min gamla linneklänning i garderoben och har nästintill bott i den sen dess. Underbara klänning! 
(null)

Julimånad avslutas med FinMamman och Farsgubbens bröllopsdag. Drömmannen och jah fick äran att följa med upp till StoraVästkuststaden och äta middag. Herregud så mycket kärlek - 36år av kärlek för FinMamman och Farsgubben och 899 dagar av kärlek för mig och Drömmannen.
(null)

Snaaaart, snaaaart är det vardag igen - älskade du, som jag saknar dig! 

Visa fler inlägg