Ringarna

Det här med förlovning, det yttersta besviset på att jag lovat att gifta mig med min Drömman. Att jag lovat honom att inför nära-och-kära säga att jag ska älska honom i nöd och lust. Det är så stort och jag tror fortfarande inte jag har förstått det. Ringen på mitt vänstra ringfinger känner jag fortfarande av vid varje rörelse, den har inte blivit vardag än - så än lever jag och vi, i vår lilla bubbla. 

Konservativ som jag i mångt och mycket är så har jag alltid velat gifta mig ett år efter min förlovning, men så pratade vi med några kompisar. Varför ska ett bröllop (som inom ett år är för dyrt för oss) hindra vår förlovning? Kloka ord, från en klok vän. 

Lagom till vår årsdag hade Drömmannen varit nere på Lillstadens smyckesaffär och kollat på förlovningsringar. Den snälla butiksägaren hade sagt att det nog var bättre om jag var med, för utprovning och så att det verkligen blev rätt ring - och så rätt han hade. 

Någon dag innan vår årsdag la Drömmannen fram broschyren om förlovningsringar som han fått av den snälla butiksägaren och den här (numera ännu mer) Bondmoran började tokgråta... vi gick ner till LillStaden och den snälla Butiksägarrn för att kolla på ringar. Vi skulle ha enkla ringar, likadana enkla ringar. Det hade vi bestämt. Vi tyckte den ena efter den andra var fin och var nog mer osäkra när vi gick där ifrån än innan... vi skulle gå tillbaka på vår årsdag och bestämma. 

Efter många om-och-men och hur fina de alla olika ringarna vi kollade på var - så bestämde vi oss för enkla, likadana, vanliga ringar. 
I mitt smyckeskrin hade jag hittat Farsgubbens mormors förlovningsring som jag fått för en herrans massa år sedan, den ringen tillsammans med ringen jag fick av FinMamman och Farsgubben i konfirmstions present smältes ner till den finaste och mest Bondmore-liknande förlovningsringen i mannaminne.

Ringarna blev precis likadana, lika höga och samma struktur. Drömmannens ring är två millimeter bredare än min och på någon vänster slank det in en stor diamant i min ring också... men annars är de likadana. 

Drömmannen klär så bra i sin ring. Det är så snyggt på honom med en ring på vänster ringfinger. Han har så långa, kotiga fingrar och det r så fint med en fem millimeter tjock guldremsa där, det är som om den alltid skulle ha varit där och nu är den där - för alltid. 

Tänk att vi gjorde det, älskade Drömman. Vi lyssnade på rådet från fina vänner och går vår egen väg. Nu är det vi. För så som vi krattar gången, så får vi gå du och jag - för det är vi ändå
(null)


Fredagslycka

Frukosten åt vi i älskade Elsa Beskow-porslinet. Hur mycket jag än älskar min vinterservis så är vardagen med Elsa Beskow väldigt bra. 
(null)

Jag hade flelösning på skolan, 10-13. En så konstig tid och jag var inte alls motiverad tills min nya föreläsare började prata. Vi diskuterade språk, dialekter och språkhistoria och det var så himla intressant att jag satt som förbluffad i tre timmar som kändes som tre minuter. Min föreläsare pratar TOLV språk, däribland svenska, arabiska, rumänska, isländska, svenska, danska och älvdalska. Han flyttade till Sverige som 25åring från Israel och pratade flytande svenska!! Så otroligt häftigt, helt förbluffad över hans språkkunskaper och självklart avundsjuk. 

Efter föreläsningen åkte jag och FinMamman för att hämta StorTjejen A. Vi skulle gå på fik och där mötte Farsgubben upp oss. 
(null)

(null)

Så härlig fredagseftermiddag! Kaffe, en macka och samtal mellan högt och lågt, från en snart-sextio-åring till en snart-tio-åring. 

Jag gick hem från LillStaden, gick inom blomsteraffären och köpte fredagsbuketten. Lyckan blev total när jag hittade en liten bunt med Ranukler. Ranukler är min favoritblomma, den är så fin och i så många lager. 
(null)

Jag komprimerade bunten med några eucalyptusgrenar och vips så hade jag den härligaste och färggladaste fredagsbuketten på länge! 

Jag kom hem med händerna fulla, CatLadyn hade sytt en ny kattbädd till Buskatten. Vi fick tillbaka våra sängkläder och Buskatten en ny säng. 
(null)

Alla nöjda! Det är andra kattbädden som CatLadyn sytt och Buskatten älskar dem, enda hon sover i!

Jag hoppade i LillaMormors förkläde och började fixa kvällsmat, en ny laxrätt stod på menyn. 
(null)

(null)

Tina lax, häll på massa citronsaft, salt och peppar. Blanda kokta rödbetor, röda äpplen, citronsaft, citronskal, olivolja, salt och peppar i en bunke. Fördela över laxen och in med det i ugnen på 225 grader i tio minuter. Blanda grönkål med olivolja och plocka ut ungsformen efter tio minuter, lägg på lite grönkål på laxröran. Resten av grönkålen kan man lägga på en plåt med lite olja och salt så blir det grönkålschips! 5-10 minuter i ugnen och vips så är maten klar! Till detta serveras en pepparrotskräm (pepparrotsvisp, creme fraiche, salt och peppar) - såååå gott! 

(null)

(null)

Till detta drack vi ett rött vin som Drömmanenn hittat på jobbet, som skulle passa utmärkt till lax. Jag gillar inte vitt vin, så enligt mig passar rött vin till allt! 

Grönkålschipsen åt jag upp själv, Drömmannen fick inte ett enda... 
(null)

En stoooor skål blev det och jag klämde hela! Grönkål älskar jag nästan lika mycket som Drömmannen. 

Detta var en av de bästa fredagarna i mannaminne, en fredag som stannar kvar i hjärteroten, utan krav och precis som jag vill ha det - fredagslycka! 
Visa fler inlägg