Höga toppar och djupa dalar

Vissa veckor är enklare än andra. Denna har varit en himla berg-och-dal-bana... 
Men jag har i-alla-fall lyckats strukturera upp mig lite, mellan dalarna. 
(null)

Jag älskar att planera, både för mig själv och andra. Jag skriver hellre ner en sak för mycket än missar något. Jag älskar att på ny-gamm-jobbet så planerar vi och lägger schema för vecka 9-14. Framförhållning när den är som bäst. Jag har en egen almanacka med mig överallt och vi har en som hänger på väggen i köket. Båda kommer från personligalmanacka 
.se. Jag tycker de är så fina och att man själv kan bygga upp den med bilder, förinskrivna födelsedagar och vad man vill ha på slutsiffrorna tycker jag är perfekt. 

Ikväll gjorde vi en favorit-i-repris. Rostbiff i ugnen med klyftpotatis. 
(null)

(null)

I tisdags tog vi tag i vårt plast-missbruk och köpte oss en Sodastream. Tusan så nöjd jag är. Vår plastkonsumtion förminskas och det är tusan så behändigt och gott! Vi har testat att göra Cola och vanligt pysvatten med flädersmak, smakar precis som Ramlösas. 
(null)

På dessa få dagar är den redan en välanvänd hushållsapparat! 

Fredagar är alltid värda att fira och just denna firade vi extra mycket, det är nämligen international-kiss-a-ginger-day idag och Drömmannen gjorde det med bravur! 
(null)

Men även fast veckan har varit bra, så har den också varit så fruktansvärt dålig. Min depression visar sig fortfarande emellanåt och det kommer dagar då jag är så fruktansvärt ledsen, utan någon egentlig orsak. Det är som att kroppen säger att jag inte varit ledsen på länge, så nu måste jag bli lite ledsen. Jag försöker leta efter förklaringar, ibland hittar jag några, men oftast är det min ledsenhet som tar över. Vi hade examinerande semenarium i skolan som var obligatoriska, när jag kommer dit så brister det, min klasskompis berättar hur mycket hon gillar mig och då brister det. När jag kommer hem väntar Drömmannen med öppna armar och jag gråter lite till, en liten panikångestattack kom, sen la jag mig och sov i Drömmannens armar och när jag vaknade var allt lite bättre. Även fast topparna är högre och längre så är dalarna vissa dagar ännu djupare, men inte lika långa. Jag tackar min lyckliga stjärna varje dag för honom, min Drömman som hjälper, stöttar och bär, när jag själv inte orkar. 

SuperVännen som ofta finns vid min sida skickade denna bilden. 
(null)

Den summerar upp mina toppar och dalar så bra. Det är faktiskt en dålig dag - inte ett dåligt liv.